En titel som med värdighet sammanfattar helgens olika aktiviteter, fredagen inleds med tapas, bengaler och Wii, allt serverat av min favorithårdrockare. Tias visar sig ännu en gång överträffa sin TV-spelssjälvkänsla genom att äga på Guitar Hero. Själv borde jag få straffkommendering för kvällens uslaste insats, men tog igen mig lite smått på Mario & Sonic olympiaden. Bengalkatten Bosse underhöll med sin outröttliga energi och imponerande jaktskills.

Lördagkvällen inträffade på hemmaplan med betydligt stillsammare kattdjur och aktiviteter som tio olika ostar, Göta kanal, och mys i soffan med Marcus och Linnea, sistnämnda är Chibis favorittjej i hela världen, efter undertecknad förstås.

God mat, mysig fest och flödande champagne en krispig, kall natt, precis som nyår ska vara!

Kanske kan Umeå hamna högt upp på listan bland otippat trevliga städer. Tre starka motiveringar följer här:

Lottas krog. Invito. Scandic Plaza.

Lottas krog kan inredningsvis påminna något om ett upphottat Harrys, men maten och fullsatta bord varje kväll gör skillnaden mer än markant. Vet man inte bättre är servicen obefintlig, men läser man noga på menyn står det hur man ska gå till väga:

1. Bestäm mat.
2. Beställ maten i baren.
3. Beställ dryck därefter, i baren.
4. Betala i baren.
5. Sätt dig och vänta på maten.

Glad i magen och själen tror man givetvis inte att nästa middag i Umeå ska bräcka Lottas. Vi är sugna på italienskt och finner ett 30 meter från hotellet. Invito. Även det fullsatt, men vi kläms in och blir snabbt servade. Att första sidan i menyboken är en lista över champagnedrinkar gör mig tillräckligt nöjd för att bara dricka champagne faktiskt, men matsedeln lockar med grillad tonfisk, gnocchis, liguriska oliver och en grillade scampis. När vi är klara är jag redo att fria till kocken på studs, liksom mitt resesällskap, tills han hör att kocken är man. I vilket fall har jag ätit den godaste maten so far i Sverige, i just Umeå.

Och så Scandic Plaza som istället för 80 cm sängar kör med Kingsize och badkar. Och nygräddade våfflor till frukost. Need I say more?

Låt mig påminna alla stressade själar därute (inkl. mig själv) om att ta det lite lugnt ibland. Eller ja, låt katterna OCH jag påminna er då. Hur skulle det se ut om jag tog cred för deras livsfilosofi…


Drick gott kaffe och är god mat, cause you’re worth it. Båda fås på Da Matteo, hälsar undertecknad.

En grym kväll på Nef i fredags satte tonen för helgen som fortsatte i musikens tecken. PÅ lördagen hamnade vi på en 70-års fest med vin, sång och kvin…hmm, mat då. En salig blandning med allt från Sam, en läkarstuderande granne till 70-åringen som var hovmästare till gråhåriga män med yvigt hår och fluga. Första gången jag var på 70-årsfest med inte bara Mattias, utan även hans bror och mamma. Gitarren åkte fram och det sjöngs Bellman till allas förtjusning.

Igår, söndag, gick i julens tecken. Jag provbakade min första lussebullsbatch. Man måste ju provbaka så man är förberedd och gott blev det. Är ju ingen bullmamma, men bullmammesjälvkänslan är stor när det kommer till just lussekatter.

Vilken helg! Först fredagscava och nyfunnen hobby (stickning!) med Lisa. Sen grymma högtalare, gentlemannamässigt hemskjutsade av Jonathan. Därefter grym DJ-fest och sedan söndag i guldets tecken och den godaste burgaren på länge, tätt följt av en god, numera obligatorisk söndagscosmos. Imorgon blir det en dagstur till Växjö, med GPS-premiär. Tias ägnade hela gårdagskvällen åt att tala in en nya GPS-röst (defaultrösten har lite intonationsproblem med vänstersvängar nämligen) med 56 kommandon. Bra jobbat T. Vi tror vi kan sälja hans röst mot en nedladdningsavgift på TomToms hemsida.

Fredagscava och stickor. Matchen på Johannebar i söndags.

Sashimi hos miss K, hemmagjord pizza med syrran.

Tora gillar våra nya B&W. Söndagscosmos till guldmatch!

Historiskt sett har jag bara haft rätt om en sak, alla gånger. Att noll förväntningar och 100% spontanitet alltid ger bättre resultat än motsatsen. Och så även i lördags naturligtvis där en enkel delikatesstallrik på Caprese slutade med fem bellinis på Locatelli och svettig dans till residentDJn’s housemusik. I vårt sällskap hade vi Mattias barndomskompis Markus och en utomordentligt trevlig bartender som drack nutrilett till middag. Det såg inte vidare kul ut så han fick min sista svarta partycigg som tröst. Själv fick vi en italiensk örtshot. Bllll…

Capreses uteservering senare Locatellis terass.

Hos C i Florens stannade vi i två nätter innan hemfärd till Sverige. Florens är nog en av mina nya favoritstäder. Vilket ställe. C såg til att vi trivdes till 200% hela tiden och tog oss till den bästa restaurangen jag ätit på, so far. Katten och Räven, en osteria i hennes kvarter mitt i Florens city. Ett ställe jag skulle kunna flyga ner över helgen för.

Utkiksplats över staden, domen i mitten. Temperatur: 20 grader sol.

En kul kaffebar med mycket delikatesser, skuttig covermusik och generös ägare som bjuder på galet goda mandelkakor. Det fick bli ett paket sådana med hem.

Utkiksplatsen med C och hennes vännina.

“Det lilla vildsvinet” ger tur om man lyckas lägga in myntet i munnen, låta det falla och ramla ner genom ett galler. Undertecknad lyckades på första försöket.

Italiensk picknick med spumante (italiensk skumpa), lokala ostar, chianti, frukt och C’s goda cannelinisallad.

Första kvällen i Florens på Katten och Räven, Il Gatto e la Volpe. I förgrunden Spagetti Vongole och Tias äter tryffelrisotto.

Här är den, obetydlig på utsidan, ljuvlig på insidan. Stället gör och serverar sin egen krämiga balsamico och jag fick med mig en flaska hem…

Efter två dagar i Rom tar vi Eurostartåget till Perugia för att hälsa på min kära vän Isabella. Isabella är halvitalienska/halvsvenska och en fantastisk värdinna! Hon såg till att vi fick fira äkta italiensk födelsedag med aperitivo och umbriskt vin och massa italienare! En toppenkväll helt enkelt. Tack Bella!


Piazza IV Novembre i Perugia stad. Känner ni medeltidens vingslag?

Bellas födelsedagsfirande på en lokal bar med mycket goda viner och aperitivos, och inte förglömma, fantastiska människor! Ciao Alfonso, Ferie, Luca, Diego och alla andra!


Ber du om varm choklad får du…varm, smält choklad. I Perugia ligger Peruginafabriken, Italiens motsvarighet till Marabou i storhet.

Stadspromenad i Perugia.

Lago Trasimeno, en sjö mitt i landet, stor som havet.

Och så pizza…porta via förstås (to go).

Att låta en liten limoncello avsluta en stor middag med mycket svart tryffel är helt rätt.

Just nu genomgår vi en japansk period, åtminstone i köket. Pasta och bröd känns långt borta och ris och misosoppa står nästan på bordet dagligen. Dessutom har jag hittat en pärla i frysdisken i kinesaffären, gyoza! Dumplings fyllda med fläskfärs, svamp och annat gott som an steker och sedan ångar färdigt, direkt från frysen. Och tofu är helt obligatoriskt..med massa riven ingefära och hackad vårlök. Hur orkar folk med särskilda dieter? Man kan ju bara äta god japansk mat varje dag och må som en…japan. De lever längst i världen. Sånt tror jag mer på än tveksam kommersiell forskning till olika dieters fördel.

Nakayoshi (betyder ungefär “nära vän” på japanska) sushibar ligger beläget i centrala Göteborg. Om du står mitt på Avenyn med näsan mot Poseidon tar du vänster på Kristinelundsgatan som korsar Avenyn. Gatans i särklass snyggaste skylt (omtalad i designtidningen CAP&Design) hänger utanför en källarlokal som på utsidan kan verka oansenlig, men rymmer gastonomiska skatter till lika goda priser. Personalen som alltid ser till ens bekvämlighet medan man väntar på maten. Oavsett om du ska ‘ta med’ eller ‘äta här’. Här finns en uppsjö av de senaste skvallertidningarna, dagens Metro, munvattnande sushiböcker och en ägare/kock som ser ut som en yngre Jet Li med ett äkta intresse för det japanska köket. Han har vid sin sida alltid en snygg asiatisk tjej av något slag, antingen hans syster K eller sin käraste på helgerna.

Att äta: sushi givetvis, men här är fisken alltid, i synnerhet laxen, av väldigt god kvalitet. Deras insideoutrullar är fantastiska och deras makirullar i övrigt är alltid välfyllda och i lagom stora/små. Nakayoshi är särskilt noga med råvaror och tillagning så du kan vara säker på att alltid få ett bra ris med rätt temperatur och kryddning, samt “rätt” storlek på nigiribitarna. Estetik är en annan riktlinje, tallrikarna och upplägget spelar stor roll för ögat och därmed aptiten och den totala upplevelsen. För en särskilt vacker upplevelse, välj deras O-bento-låda.

Varför? Förutom ovanstående äter många av stans japaner här. Ett säkert tecken. Läget är utmärkt, priserna bra, service och kvalitet utomstående. En spa-upplevelse för gom, öga och själ. Här blir du stammis oavsett om du bor i Kortedala eller på Avenyn. Nakayoshi har bara ett enda fel. De har mage att ha stängt på söndagar.

Igår provade jag för första gången halstrad anklever på franskt vis. Jag är ju förtjust i den välstekta varianten som följer med julankan i ugnen varje jul så jag hade höga förväntningar på fransmännen variant. Hm. Låt mig säga att det var fett. Fett inte gott. Det var en fettklump, nej två, som smakade mycket kött men hade konsistensen av fett. Till serverades något oidentifierbart lika fett, fast i majonnäsform. I små crustader. Nån som vet? Det var inte aioli eller nåt kryddigt eller syrligt, det smakade som majonnäs kanske gör innan det är färdigt…typ.

Jag mådde sedan illa resten av kvällen och kunde därför inte njuta av den annan så utmärkta sjötungan som serverades som huvudrätt. Foie gras - första och sista gången.
Bara så ni vet. Ja…

Igår hade vi gäster igen, denna gången min trotjänare Karen och senare efter middagen Tias vän Henke. Det var pilligare än jag trodde att tillaga musslor. Rensning, kasta de som inte öppnat sig, pilla bort skalet, kolla att de inte kokar för länge osv osv. Men det var så värt det. Mussel- och fisksoppan blev lyckad och allt åts upp. Hela den långa baguetten och den stora portionen aioli likaså. Och nästa ett kilo räkor till. Det är rätt bra jobbat.

Gäster som Henke och Karen är inte rädda för hög elektronisk musik så vi brassade på till 02.00, varvat med kattgos och lek. Som vanligt hamnar förr eller senare alltid katterna i centrum.

Henke diggar katterna.

Henke diggar med Tora.

En bokstavligt talat enormt smaskig kväll. Med Frida och Toffen. Smält, rinnande brie i ugn, åtföljt av Toffens makalösa vegetariska lasagne. Vi var så i sjunde himlen att vi funderade på att tappa brien i en termos och dricka den. Njutfull tystnad blandades med lovord. Avslutad med en mango lassi framför Kinabilderna och kattgos. Ikväll blir det godis igen…två nät färska blåmusslor, ett kilo lika färska räkor och färsk torsk och hälleflunda ska samsas i en fisksoppa signerad mig själv och Systembolaget (recept och drycketips).


Brietårta med täcke av tomater, rödlök, marinerade i balsamvinäger och sånt.