For me, Denmark is a little plant of one-hit wonders. Usually one album is released and then you never hear from them again until spring cleaning your basement and finding that dust covered album.

Especially two bands comes to mind when I hear, what I suspect will be another bubble gum band, the new product Alphabeat. Saybia and the Merrymakers before them made semi-cholic (rare/medium melancholy) puppy-love pop that could make the suicidal jump and the rest of us slightly diabetic. But I admit that I really liked Saybia, you can detect the lead singers Danish accent in some phrases and it’s kind of nice. Alphabeat is TOO sweet/happy/carefree for me, but I’m sure most 12-year olds are delighted!

 Alphabeats current radiohit Fascination.

De flesta svenskar kan nog skriva under på att de bitvis lever för fredagarna. Personligen försöker jag leva för de flesta dagar, men det är ändå på fredag hoppet tänds, det är då folk kan och vill och de är lätta att få ut ur sina bon. Att göra samma sak en tisdag kräver betydligt mer energi kan jag lova. Det känns lätt överflödigt att ens behöva nämna hur just denna fredagen började men vad göra? Såklart en bra uppslutning på Lokal efter jobbet, ett väldigt fullsatt Lokal får man säga, nu förtiden måste vi skicka dit en trupp redan innan fem för att få sittplats. Bra stämning och en perfekt blandning jobb och vänner. Inte bara fick jag dit min gamla klassis Jonathan utan även min favvo-Knut, från Taipei! Sist vi poserade på nedan vis var på en smarrig lunch i december i Taipei, jag, Knut och Lotta. Trevligt att ses på svensk mark också! Lyckades t.o.m. lura med honom på Nefs fredagsklubb The Eye. En väldigt trevlig fredagkväll i Götet, helt i min stil!

Det får inte bara bli summaries och helgbloggande alltså. Måste rycka upp mig!
Detta har i alla fall hänt i veckan:

1-dagsmässa i Skövde i tisdags, hur bra som helst.
Christer Olsson, fantastiskt inspirerande föreläsare, i onsdags efter jobbet MED jobbet. Därefter bellini på Locatelli och sedan onsdagsklubb på Uppåt Framåt, techno och bubbel. Sistnämnda INTE med jobbet.
Torsdag är tango och Jannis. Jannis är fortfarande en gud på taktfasta fötter och jag måste jobba på mina bakåt-ochos.
Fredag är fredag. The Eye ikväll på Nef och innan dess gärna sticka klart Tias halsduk. Om inte annat blir det lite handarbetsinlägg snart, MED bilder.
Och helgen? Vi får väl se, förutsättningslöst och spontant är ledorden som vanligt! God helg.

Kan låta som en motsägelse, men inte i fredags. När tysk techno intar Nef’s fredagsklubb The Eye i skepnad av tyska Tomcraft kan man varken sitta hemma och klaga på götets klubbscen (om än så liten) eller står still på dansgolvet. I synnerhet när man har med en Jonas full av energi, laddad med whiskey sour och några Sol. Därinnan grundat hos Club Munkebäck i några timmar, tätt följt av en drink på Lokal. Nästan Taipeivarning på den här kvällen…

Efter setet fick jag nöjet att bjuda Tomcraft på en Sobranie, mina rosafiltrade festcigg från Taipei och sedan stappla hem på klacklösa heels i regnet med Mattias. Det senare var dock inget rent nöje kan jag tillägga. Klockan 05.30 går inga bussar eller spårvagnar, taxin är dyr och kroppen fullkomligt slut. Dagen efter mår man som man förtjänar och samma dag skulle vi till Falkenberg på halloween/inflyttningsfest. Med tanke på att mina ansiktsdrag förlorade alla spår av mänsklighet sedan dagen innan passade det utmärkt med halloweenfest.

T.v. Jonas och Tias testar Henkes finfina prylar på Club Munkebäck. T.h. Tomcraft på The Eye, Nef.

Premiär för Klub Lovescene.



FB-vänner, se mer i Lovescenealbumet på Facebook. Nu är det sommartid och för mig är det godnattid, klockan är 02.28, LNM signing out. Tack för ikväll, Lovescenemedlemmar.

Först jobb, sen Lokal. Tur att åtminstone Kjell och Jonas minns hur man gör peacetecknet på riktigt Japan-maner.

Jannis joinade in och dansade i fulla drag till Jonathan och Dubadown.

Fredagscava, Lokal och Dubadown heter receptet på en fullkomligt lyckad fredagskväll. Efter en bra arbetsdag med mycket gjort är man förtjänt av sin cava, denna kan geografiskt sett avsnjutas på valfri plats. T.ex. på Xelera där Kjelle tagit med sin Behringer så vi kan få ett live DJ-set medans cavan snabbt slinker ner i strupen! Sen får Lokal ta hand om gänget tills efter midnatt när Sticky Fingers bjuder på bästa reggaebandet i mina ögon och öron sett och hört, Dubadown.

Dubadown gör aldrig någon besviken och det är tredje gången jag ser dem. Precis lika ljuvligt, proffsigt, glatt och energiskt som alltid. När mina låtfavoriter Killing us och Peace spelas är varje cell i min kropp på gott humör! Fler bilder beskådas på Facebook förstås.

och så finns det SÖNDAGAR.

Det finns hundmänniskor. Som på söndagar när solen kommer fram kan bli kattmänniskor.

Det finns tjejer i lila. Och så finns det coola DJbrudar i lila som spelar tung house.

Man kan dricka vatten om man vill. Eller så tar man bellinis till brunch.

Man kan äta rostat bröd. Eller så äter man brunch.

Det finns Swedish Housecats. Och så finns det originalet.

Slutsats: who needs söndagsångest?

Så här kan min kollega också se ut. Bakifrån. I grön våroutfit. Abunda sambagrupp var klart bäst på kalasets minikarneval!

Tias avnjuter ett glas rött i pausen på ‘Romeo & Julia’ framfört av friteatergruppen 123 Schtunk. I pausen spelar även en blyg liten tjej grym jazz. Är hon inte löjligt lik någon jag känner? (Tove!)

Undertecknad avsnjuter en kall Sol med lime på Deep efter en skrattfylld ´Romeo & Julia’ i fullständigt bedövande ösregn.I bakgrunden Jonathan på riktigt schyssta prylar (CDJ1000 från Pioneer för nördar out there. Alltid bra gung på ‘Family Delight’.

Husbandet på Deep vet hur man får igång folk. Att inleda med Master Blaster jammin kan inte gå fel.

Och i snart vanlig ordning, allt gratis (förutom taxi hem i ösregn när alla vagnar slutat gå) och kalaset får ytterligare ett poäng av mig.